Finansieringssystemet
Riksdagen beslutade i början av 1980-talet om ett finansieringssystem för hantering av kostnader för framtida omhändertagande av kärnbränsle.
Systemet innebär att den som har tillstånd att driva en kärnteknisk anläggning som ger upphov till restprodukter betalar en särskild avgift till staten.
Avgiften tas ut med ett visst belopp per kWh levererad el från kärnkraftverken. Sedan 2008 kan avgiften också bestämmas som ett belopp i kronor, t.ex. för en avgiftsskyldig som inte längre levererar kärnkraftsenergi.
Avgifterna placerades under de första 14 åren på räntebärande konton i Riksbanken. Sedan år 1996 förvaltas de fonderade medlen av den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden.
Det är respektive kärnkraftsföretag som har det fulla ansvaret för alla sina kostnader även i det fall de fonderade avgiftsmedlen inte skulle räcka till. Den som är skyldig att betala kärnavfallsavgift ska därför ställa säkerhet till staten för de kostnader som avgiften ska täcka, men som inte täcks av de inbetalade och fonderade avgifterna.
Utgångspunkten för finansieringen av omhändertagandet av kärnavfall är att kärnkraftsindustrin ska stå för kostnaderna. Om det visar sig att en reaktorinnehavare inte kan betala, och fondmedel och säkerheter är otillräckliga, kommer ändå staten — och därmed skattebetalarna — att vara i sista hand ansvarig för att skjuta till medel. För denna risk har staten sedan den 1 januari 2008 rätt att ta ut en riskavgift från kärnkraftföretagen.
| Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn |
|---|
Uppdaterad av: Anna Major, 2010-05-14 09.03
Kärnavfallsfonden, c/o Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm, Tel: 08-700 08 00, Fax: 08-20 38 81, E-post: karnavfallsfonden@kammarkollegiet.se
